Tonårens tid är över
Aldrig har man varit så utseendesfixerad som i de åren.
Aldrig har man mått så dåligt.
Aldrig har man velat vara andra, häftigare, människor till lags som då.
Aldrig har andra människors åsikter betytt så mycket som då.
Jag är en snart 27 år gammal tjej, kvinna, dam, kärring - vad det nu kallas - och jag har ingen hysterisk noja över mitt utseende.
Jag är frisk, jag är glad, jag är relativt proportionerlig i min kropp, jag har en man som älskar mig och som jag älskar, vänner som gör likaså.
Jag blir ledsen när jag tänker på tonårstjejer som mår dåligt och framför allt får andra att må dåligt.
Så hellre att de försöker få mig att må dåligt än någon liten 14åring som inte vet bättre än att inte ta åt sig.
Så ja, Kissiebyxan, du får tycka att jag är tjock.
För jag vet att det är såhär verklighetens kvinnor ser ut och jag behöver ingen plast för att må bra.
Öl byggde denna kropp.
Öl och lyckliga tider.
Snackade om det där med tonåren med ett par kompisar förra veckan. Alla menade att tonåren måste vara den värsta tiden med osäkerhet, saker som händer med en, identitetsproblem, självmordstankar och skit. Jag tycker att mitt liv är roligast nu. Jag har lärt mig tillräckligt mycket för att kunna vara säker och trygg i mig själv. Kanske det vänder nästa år när jag fyller 40? Men jag betvivlar det stark! ;-)
Diskuterade just tonåren med ett par kompisar förra veckan. Alla var överens om att måste vara den värsta tiden. Osäkerhet, saker som händer en, uppbrott, identitetskriser, självmordstankar och annan skit.
Jag tycker att min bästa tid är nu. Jag har levt och lärt tillräckligt för att vara trygg och säker i mig själv. Och kan ha jävligt kul. Det är möjligt att det tvärvänder nästa år när jag blir 40. Men jag betvivlar det starkt. ;-D
High Five på det VBM
madskills får 4 toasts...
kissibyxan 0
Kissiebyxan vem? Kissie? haha :)
Densamme, kära du.
Densamme.
