Mary Madskills

Ja, så många var de.
Människorna som genom att rösta på Sverigedemokraterna faktiskt sade att "Näe, alla människor är inte lika värda!" och därmed säger att screw de mänskliga rättigheterna.

De mänskliga rättigheterna anses vara universella, vilket innebär att de gäller över hela världen, oavsett land, kultur eller andra omständigheter. De gäller för var och en, oavsett etnisk tillhörighet, hudfärg, kön, språk, religion, sexuell läggning, politisk uppfattning eller social ställning. De slår också fast att alla människor är födda fria, är lika i värde och har samma rättigheter.

Deklarationen om människans och medborgarens rättigheter,
antagen av Frankrikes nationalförsamling 1789

400 000 stolta svenskar som alltså öppet (eller näe, många av dem står säkert inte för det om man skulle fråga) säger att de är mer värda än Achmed från Irak.

Man stöter på patrull när man på Facebook nu uttrycker sin ilska över att 400 000 människor i Sverige rent ut sagt är inhumana, man får meningar som "Men vi har faktiskt demokrati i Sverige och då ska alla få rösta som de vill!!" slängda i ansiktet.
Så därför tänker jag nu klippa och klistra in ett inlägg jag skrev som svar på FB igår kväll, angående just det här.

Självklart är folkets röster viktiga, men att rösta på partier som inte tycker att alla människor är lika värda, klingar inte det lite otäckt?

Tänk om det hade varit så att det inte varit invandrare som var målet för diskrimineringen, eller HBT-människor för den delen, utan KVINNOR.
Att vi kvinnor inte är värda lika mycket som männen, att vi inte ska få samma rättigheter.
Hade det varit annorlunda då?
Vi är ju alla människor, kvinna som man som svensk som invandrare som straight som gay som rik som fattig.

Det är inte så himla längesen kvinnor inte var värda speciellt mycket förresten, sett ur samhällets åsyn.
Vi fick inte rösta, vi skulle inte ha möjlighet att tjäna egna pengar och vi var ständigt underställda våra män (antingen våra fäder eller våra makar).

Nå, hade det sett annorlunda ut då? Hade folket gjort mer för att aktivt få bort det kvinnohatande partiet?
Hade det fortfarande låtit "Alla har rätt att rösta som de vill" när partiet hade fått mandat i riksdagen och därför hade kunnat bestämma att till exempel en hel hög med arbetande kvinnor minsann inte skulle få göra det längre, de ska inte få ha samma rättighet som män?

Vad tror ni?

Ja, jag vet att det är mycket sånt här i bloggen just nu, men vad är inte en blogg till för om man inte kan skriva det man känner oavsett ämne?

Jag har inte ens kraft nog att vara förbannad.
Jag är bara så otroligt besviken på den del av Sveriges befolkning som aktivt röstade för 2 partier som öppet diskriminerar människor och därför öppet erkänner att de inte tycker att alla människor är lika värda.
Jag talar om Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna.

Nu gäller det inte längre rött/grönt versus blått.
Jag kan överleva 4 år till med Alliansen vid rodret.
Men fan, överlever man 4 år med Sverigedemokraterna som viktig vågmästarroll?
Jag kan inte fatta att jag imorgon ska vakna till ett Sverige som detta.

Många inlägg idag men just det här inlägget tänker jag ägna åt en alldeles fantastiskt klok och inspirerande människa och hennes blogg.

Charlotte Nordin Sundberg är en ung tjej från Stockholm som dagligen skriver om sitt liv som lesbisk i bloggen v a r a l e s b i s k . n u
Hon talar mycket om hur det är att leva som homosexuell tjej i dagens Sverige, berättar om hur hon hade det vid tiden hon kom och ger massor med goda råd till andra - både yngre och äldre - personer som kanske ännu inte riktigt vågat ta steget att komma ut.

Jag är inte lesbisk (men inte totally straight heller), men jag följer hennes blogg varje dag, för jag tycker att hon är en helt fantastisk människa, en sån himla bra förebild för dagens ungdom.
Ett underbart alternativ till de övriga blondinbloggarna som på något mystiskt vis har blivit rikskändisar utan att skriva något annat än dravel.

Jag önskar att det hade funnits någon som Charlotte när jag var yngre, någon som svart på vitt berättar om hur det är på ett sätt som känns ärligt och personligt och inte bara sakligt

Charlottes blogg handlar inte bara om homosexualitet, hon skriver också väldigt mycket om sitt band Oh My God! som hon har tillsammans med sin vän Karin.
De släpper singel snart och det är naturligtvis mycket som pågår just nu!
Följer det hela med spänning och väntar otåligt på singelsläppet som blir i oktober.

Tycker absolut att man bör ta en liten kik på Charlottes blogg - det spelar ingen roll om man är homosexuell eller straight.

Alltså ja... jag är så trött på bloggdesigner.
Helst av allt hade jag velat fippla ihop en riktigt jävla snygg en helt by myself men jag har varken tid, lust, ork eller kunskap nog.
Nån av mina kära vänner som är sugen på det?
Ni kan få typ.. en kram eller nåt för besväret.

Nu är det fan inte länge kvar tills vi vet hur det kommer att se ut i Sverige de närmsta 4 åren.
Ska Alliansen få 4 år till som de kan solka ner tillvaron ytterliggare för de som redan har det krasst, medan de ger de som har det bra något utav en spa-upplevelse med en riktigt fet räkmacka vid sidan av?
Eller kommer de Rödgröna att åter få förtroendet och ge oss ALLA en någorlunda likvärdigt dräglig levnadssituation?.

Jag förtidsröstade i onsdags. Jag valde mellan S, V, MP och F!.
För blått röstar jag icke.
När jag stod där i mitt gröna lilla röstbås och blickade över de 4 valsedlarna så slog jag ur alla tankar och bara räckte mig efter den som faktiskt kändes bäst.
Det blev en röst på S. Och det känns bra.

Man kan säga mycket om rödgrönt vs. blått, men så länge man inte röstar på Sverigedemokraterna så är jag nöjd.
Jag hade förvisso varit lite mer nöjd om inte Alliansen hade slagit sina vingar över de läskiga typerna i Kristdemokraterna, som inte är ens en nypa bättre än förut nämnda Sverigedemokraterna.
Båda sysslar med bakåtsträvan och diskriminering; det ena partiet i en något större utsträckning dock.
Och så talar de om att bevara det svenska folkhemmet.
Det vill säga: Ta oss tillbaka till 1800-talet, när kvinnor visste sin plats, homosexuella kvinnor och män inte "fanns" och de farliga muslimska invandrarna höll sig i sina egna länder.

Två riktigt riktigt äckliga partier som talar om att bevara kristendom och det svenska folkhemmet, ofta i samma mening.
Har de glömt bort att vi från början i Sverige inte var det minsta kristna, så vad fan har då kristendomen med det svenska folkhemmet att göra, undrar jag lite smått.
Det är ingen hemlighet att jag aldrig varit troende, att min familj aldrig slagit ett slag för religioner utav något slag.
Religion är en sak, politik är något helt annat.
Att blanda det ena med det andra är korkat. Och fel.

Ja jisses, ett sånt här samhällsdiskuterande blogginlägg har jag nog aldrig skrivit förr.

Ikväll åker jag åter till Småland för ett par dagars arbete, ett Popuiz med mina vänner och en kräftskiva med min släkt.
Ska förtidsrösta innan jag drar, har dock ännu inte bestämt mig på vad.
Ett som är säkert är iallafall att det varken blir M, SD, KD eller C.
De 3 som ligger bäst till att få min röst är MP, S och F!.
Vi får se hur det blir.

Har grymt mycket packning idag, ska ha med mig en skärm som Johan ska köpa.
Den tar lite plats, men det får gå.
Behöver ju inte ha med mig den hem igen iallafall.

Alltså, jag trivs så bra med mina extensions.
Provar på en massa nya grejjer varje dag för att se vilken slags friss jag trivs bäst i.
Idag ser jag ut som följer:

Ska strax in till Göteborg och träffa Åsa.
Hon har fått CSN. Jag ska hjälpa henne göra av med det igen.
För som vanligt är ju jag inte världens rikaste, men jag håller tummarna för att jag vid nästa utbetalning inte kommer vara riktigt lika utfattig.

Det regnar som fan här. Och blåser. Drygt.
Hittade dock min favvomössa idag. Glad!

Jag såg just Viggo Mortensen naken. Full frontal. Jag kan nu dö lycklig.

 

Hemma i Partille igen.

SÅ jävla gott!

Är hemma i Småland en sväng.
Kom hit i torsdags vid 12snåret.
Träffade Annica och hennes 2 veckor gamla dotter, som jag och min mamma bestämt ska heta Julia.
Även om de döper henne till nåt annat.
Hon är en Julia, det syns på henne!
Kelade bäbis, det var sååå mysigt.
(Men jag planerar ändå inte på att skaffa några egna, det verkar jobbigt att vara gravid och sen pressa ut ungen.
Näe, hellre att jag adopterar i så fall)

Sen åkte jag till Ljungby, träffade Johan en sväng, lekte med hans nya kattunge Skywalker.
Tog en fika med Kotte som blev ett par öl på Harrys och PopQuiz.
Hemma vid halv elva typ, direkt i säng.
Igår jobbade jag, likaså idag.
Magnettestning is the shit, hade glömt hur roligt det är!

Nu ska jag njuta av det som är kvar av lördagen, hejhej.

Den där saken jag väntat på under veckan kom idag.
Dumdumdum!

Är det något som gör mig uppretad, irriterad och ja, faktiskt förbannad så är det bakåtsträvare.
Speciellt om de kommer med inlägg som det här (snappat upp från Sweden Rock's Messageboard):

"Vart är kvinnofolket på väg egentligen?
Nuförtiden är det för mycket jämlikhet tycker jag.
Jag tycker att ett rejält fruntimmer ska banne mig veta sin plats.
En riktig kvinna ska göra följande:

• Stå vid spisen baka o laga mat.
• Tillfredsställa sin man när som helst o hur som helst.

Många av dagens brudar verkar ha missförstått vad dom bör göra.
Sen gnäller dom över att dom är själva, har svårt at hitta någon gubbe osv osv.
Nä fram med förklädet o börja med det som du är skapt till att göra!"

Vid första anblicken skulle man säkert tro att det här har någon riktigt efterbliven mama's boy skrivit.
Hold your horses.
Det är en kvinna, 46 år gammal, som ligger bakom detta inlägg.

Är det något som gör mig ännu mer förbannad än manliga bakåtsträvare så är det kvinnliga sådana!
Här har kvinnor i många många år kämpat för att vi ska få det bättre, att vi ska ses som lika värda som männen (och inte bara vara någon himla foderkossa med barn hängades i brösten medan vi står och lagar mat som självklart ska stå klar på bordet i samma sekund som mannen kliver innanför dörren) och så kommer det stolpskott som dessa och förringar allt som vi vunnit hittills!

Veta sin plats, vafan?
Min plats är där jag väljer att den ska vara, det är inget någon - varken kvinna eller man - kan komma och tala om för mig är någon annanstans.

Inte för att jag har något emot att varken laga mat eller suga kuk eller annat som anses tillfredställande, men inte fan gör jag det utav the sole purpose to fullfill a mans needs, jag gör dessa saker för att jag gillar att laga mat.
Suga kuk också för den delen.

Den här kvinnan har tidigare skrivit inlägg som både påvisar att hon dels är homofob samt att hon "inte tycker om utlänningar, de bara förstör och våldtar".
Hon hade säkerligen gärna sett att vi fortfarande levde som på 1800-talet, ja faktiskt så långt in som till 1940-talet.
Det är inte speciellt svårt att ta den kvalificerade gissningen att hon kommer att lägga sin röst på Sverigedemokraterna den 19 september, det verkar de flesta jämlikhetsrädda bakåtsträvare göra.

Herrejistanes!
Glömde helt av igår att det var ett helt år sedan jag startade den här lilla saken!

Grattis bloggen i efterskott på 1årsdagen!

 

Jaha, har jag då tillfört världen något speciellt med den här bloggen?
Nej, inte direkt.
Men det har varit väldigt trevligt att skriva om min vardag och andra saker under det gångna året.
Livet har gått både upp och ner.

 

Igår gjorde vi verkligen ingenting.
På riktigt alltså.
Vi satt/låg i soffan som två riktiga slappisar och kollade på film.
Tittade inte ens speciellt engagerat på film, utan det var mest för att vi skulle göra nåt.

Idag har vi varit barnvakter en kort stund, sen gick vi en tripp runt Prästtjärn.
Efter det återgick vi till soffan och Criminal Minds.

Igår beställde jag något jag velat ha länge.
Vad får ni se vi ett senare tillfälle.
Hoppas det blir bra när det väl anländer till min brevlåda.
Nu är ni nyfikna, eller hur?

Gjorde testet på Valkompass.se och såhär står jag enligt det:

I ärlighetens namn har jag fortfarande inte bestämt mig för hur jag ska rösta.

Ojojoj, mina kära vänner.
Idag har det ömsom vandrats i skogar, sumpmarker, över ängar och bestigits diverse berg i jakten på den gula skogsguldet.
I tre och en halv timme var vi ute och nu är jag så mör i hela kroppen att jag tror jag ska gå och lägga mig snarast.
Hem kom vi med ca 5 liter gula kantareller och 1 liter trattisar.
Jag har rensat och förvällt de gula, trattarna orkar jag inte med ikväll, jag är helt slut.
Har även hunnit göra kantarelltoast, så nu är jag mätt och glad.

Kantarellos!


Kantarelltoast.
På hamburgerbröd, hade inget annat hemma.

Måste bara visa vilka mumsiga knäckemackor jag åt till frukost imorse.
(för det är sånt bloggare gör)

Jaaaa!!!
På fredag ska vi ut i skogen och plocka kantareller med Tommy!
Hoppas hitta jätte jätte JÄTTE många, han sa att han visste bra ställe.
Fan ta honom om vi kommer hem tomhänta, då slår vi honom!
Jag vill äta smörstekta kantareller, smörgås med kantarellstuvning, Västerbottenpaj med kantareller!!

Jag och Jenny har fortfarande inte hittat vårat förråd.
Vi har ju bara bott här i snart 2 månader.
Förut har vi inte riktigt brytt oss eftersom vi inte haft något hänglås.

NU har vi köpt ett hänglås.
Idag ska jag göra ett riktigt bra försök att lokalisera det, för jag vill möblera om i mitt rum och ta bort vissa saker (till exempel de +40 flyttlådor som ligger under min säng).
Det känns som att mitt rum bara är möbler möbler och åter möbler.

Jag vill ta loss överdelen av mitt databord (den delen som ser ut som en bokhylla) så att jag kan fästa TVn på väggen.
Tänkte så också köpa ett till gäng vägghyllor att sätta upp och ha mina böcker där.
(jag har så jävla mycket böcker!
Det märks att jag brås på mina föräldrar som alltid haft ett mindre bibliotek så länge jag kan minnas)

Rummet blir så fort stökigt när man har så mycket grejjer.. eller det känns iallafall väldigt stökigt!!
Och så vill jag såklart måla om så snart som möjligt.
Har bestämt mig för att en vägg ska vara riktigt röd och övriga halvmörkt grå.

Det var dags för nåt nytt på le blog.
Den schyssta designen stal jag (ärligt dock) från http://kaxigt.com , thanks loads.

Idag börjar plugget, hittills har jag tyvärr bara blivit antagen till 2 kurser som blir 150 p, vilket inte är tillräckligt för studielån.
Alltså försöker jag göra allt i min makt för att få plats på iallafall ett par kurser till så jag kan få upp poängen.
Annars vet jag inte hur jag ska fixa detta.
Blir trött och får ont i hjärtat när jag tänker på det.
Ångest kallas det visst.