Mary Madskills

Lördagen började med Operation Storstäd, då det redan innan förfesten såg ut som kriget här.
Att jag dessutom skulle ha kattallergikern Emma på besök gjorde att jag helt enkelt inte kunde skjuta på städningen mer...
Suck, skittråkigt, men det blev jävligt fint.

Vid halv fem korkade jag upp och första groggen började intas.
Jessica kom vid femtiden och då var det bara att vänta på Emma som skulle komma med the food.
Eftersom Emma är småbarnsmor så är det här med tider inte något man kan räkna med, så vid halv sex snåret iallafall kom hon...
Slänga i sig maten för att sedan korka upp på allvar!
Jenny och Rasmus kom också en stund senare, Rasmus var skittråkig och nykter, men så är det ju ibland.

Vi hade väl egentligen planerat att vara på Godsmagasinet vid åtta när Screamer började men det var liksom så himla trevligt här hemma.
Inte förrän 20 i nio började vi den korta promenaden ner mot Godsmagasinet.

Vilken reaktion jag fick för att jag hade mina höga klackar, folk betedde sig som om de aldrig sett mig i klackar förut (just det, det har de ju inte heller!) och lovorden var många!
(tackar och bokar för detta grabbar!)

Till vår förtjusning var det faktiskt en bra drös med folk inne på Godsmagasinet och vi lyckades iallafall se Screamers två sista låtar.. tror jag.
Promillen var i ärlighetens namn rätt hög redan nu...

Vi tog sikte på baren, som sålde rätt äcklig öl, men för 25kronor så då slinker det ju ner en och annan.
Dessutom hade de både vitt och rött vin för 25kr glaset så det var vi ju också tvungna att prova under kvällens gång.

Lite senare gick Ljungbybaserade Adios Amigos på scen. Adios Amigos är ett tribute band för Ramones, de kör med peruker och hela kalaset och de är verkligen hur suveräna som helst.
(Ni kan även känna igen grabbarna i Adios Amigos som Ljungbybandet Senap)
Självklart blev det ett sjuhelvetesröj när de började spela och folk blev ungefär helt tokiga.
Någongång här under konserten så fick jag en sjusärdeles knuff och gled snyggt på ena knät, vilket har resulterat i ett ordentligt skrubbsår.... men det är ju inget man märker förrän man kommer hem, haha!

Vid elvatiden gick Stockholm-bandet Siena Root på scen och vilket skönt gäng de är alltså.
Psykadelisk rock som genast tar en till 70talet.
Förmodligen skulle man kanske rökt lite brajj också, men sånt sysslar vi ju inte med.
Extremt bra sångerska, hon var helt fantastisk.

Kvällen på Godsmagasinet slutade mycket trevligt med lite hångel med en väldigt trevlig karl.
I like.

Dock var inte kvällen slut där, nej vi måste ju ner på Chaplin en sväng, tio minuter innan stängning,.
Lönt? Nej, kanske inte.
Roligt? Som fan.

Kvällen resulterade i inte mindre än 130 bilder varav ungefär 10 är tillräckligt seriösa nog för att kunna visas för allmänheten.

Sjukt bra kväll, tack mina kära vänner som var med mig, ni vet vilka ni är!
PUSS!

Öh.... bjussar på den här godingen av Amos Lee, till alla mina fina Southern Girls!