Feb. 7, 2010

Ännu en helg med Sleepyhead är till ända.
Korta stunder av lycka, veckolånga stunder av saknad
- så kan man väl enkelt beskriva en distansrelation som vår.

Det är alltid jättejättejättetråkigt och ledsamt när en utav oss måste åka hem.
Förhoppningsvis kan vi bo lite närmre varandra efter sommaren, om det blir som planerat med mina högskolestudier.

Det blev ingen sjöskridskoåkning, det gick inte.
Så vi åkte på Vislanda-skolans spolade is istället, inte riktigt samma känsla men det fick duga.
Inte fick vi grillat nån korv heller.
Nåja, det var roligt att åka skridskor iallafall.


Haha, smygfotad!





Svårt att få in en bra vinkel med iPhonen när man står på ett par skriller


Det gick bättre den här gången!

Vi lagade en god middag när vi kom hem. Köttbit, bea och sallad.
Lite(r) vin.

Sen var det Melodifestivaldags.
Många mediokra låtar (Ola, Jessia vad-hon-nu-heter-i-efternamn, "Hon med silverhandsken" för att nämna ett par), få guldkorn.
Våra tre favoriter var:

Pain of Salvation
Trots att vi önskade att det hade hänt lite mer i låten så kan man inte förneka Daniel Gildenlöw's enorma röstresurs + dragningskraft! Vilken BLICK!
Otippat faktiskt att de fick så pass många röster från Sverige's Svenssons att de gick vidare till Andra Chansen.

Anders Ekborg

Jättesynd att han inte gick vidare till iallafall Andra Chansen,
Anders har en av Sveriges i särklass bästa röster.

Salem Al Fakir
Oj vad vi tjöt av glädje när det blev klart att han gick direkt till final.
Trodde inte att Sverige's Svenssons skulle förstå sig på Salem's bidrag.

Vi rökte vattenpipa i två omgångar och bara satt och mös i mammas kök med tända ljus och Spotify.
Hur mysig lördag som helst.
Blev toktrött vid midnatt och gick och la oss.

Idag har vi inte gjort så mycket alls.
Kenny sov självklart längre än mig, jag var uppe och skuttade redan halv nio, men honom fick man inte liv i förrän 10tiden.
Frukost, lite TVtittande, en dusch.
Sen gick vi en liten promenix, handlade och lagade mat.
Efter det var det tyvärr hemdags och nu sitter man här.

Ensam, frusen och lite lessen för att tiden går så himla fort.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback