Mary Madskills

Sent i november 2009 bestämde jag mig för att prova på den omtalade LCHF-dieten, livsstilen eller vad man nu ska kalla det.
Då vägde jag 66 kilo, vilket kanske inte är jättemycket, men jag kände att det var för mycket för mig och mina ynkliga 167 centimetrar.
Kläderna satt fult, inget var bra och allt kändes åt helvete.
Typ

Till saken hör att jag gick upp nästan 10kilo under 2008, eftersom jag mådde dåligt över min pappas cancerdiagnos och bortgång.
Före allt detta vägde jag 60 kilo.

Då några av mina bekanta rönt framgångar med LCHF så tänkte jag att,
what the hell, jag kan väl prova iallafall!?

Plockade bort pasta, potatis, bröd och ris ur min kostcirkel,
vilket var svårt eftersom jag åt pasta ungefär varannan dag förut.
Det har blivit jääävligt mycket broccoli och blomkål, det ska ni veta.

Visst har det fuskats här i det Madskills-ka hushållet.
Det har varit både öl, vin och sprit på helger.
Har snikat åt mig en halv fralla nån helg.
Men snacksen har jag faktiskt lyckats hålla mig ifrån väldigt bra, nåt enstaka chips nån gång.
Paranötter har blivit min bästa vän.

Jag har inte direkt tränat, förutom att göra situps och benlyft i TVsoffan.
Och de senaste veckorna har jag även utövat vuxenmys

Min pojkvän (kan inte sluta säga det ordet, det känns så underbart!!) Kenny är diplomatisk och underbar och säger att han tycker att jag är jättevacker och fin precis som jag är och även om jag själv börjat känna mig lite lite snyggare, mindre och att kläderna passar bättre så blev jag lite chockad när jag idag vägde mig.
61 kilo, visade vågen.
Herregud!
5 kilo sen slutet av november, ca 7 veckor, det är fan inte illa pinkat.
Vart har de tagit vägen?!

Mätte mig aldrig runt om innan jag började, men har märkt på diverse byxor att det har hänt nåt där också.
En del byxor jag knappt kunde knäppa förut sitter kanoners nu!
Och jag är så glad.
Även om jag inte är nere på mina ideala 58 kilo ännu.
But I'm getting there....

TJO!!!!!