An old friend.
Igårkväll fick jag besök av en gammal vän jag inte sett röken av sen i februari.
Känns skönt.
(ja, jag talar naturligtvis om lingonveckan, auntie flo eller rätt och slätt mens.)
Har gått och oroat mig för vart den tagit vägen i flera månader och i början var jag precis livrädd för att jag skulle vara på smällen, men 5 graviditetstest visade NEJ.
Jaha, tänkte jag, den kommer väl kanske snart då.
Men icke.
Har gått och våndats och funderat och oroat, tänkt att Ja, nu har jag fått en cancertumör på äggstockarna.
Eller ännu värre, hamnat i klimateriet vid den ringa åldern av 25,5 år!!
Nu är den dock tillbaka och allt är frid och fröjd - förutom att jag hade glömt bort hur jävlig mensvärk jag faktiskt har.
Ändock, hellre mensvärk och veta att allt (förmodligen) är OK med kroppen, än gå helt utan och vara orolig.
I övrigt:
Jag går nu in i brännskadans tredje dag.
Vaknade imorse av att mitt fina plåster som kusin Annica och faster Lilian fixade åt mig hade trillat av och blåsorna hade således vätskat ner hela övre delen av sängen. Inte så jävla fräscht.
Såret ser mer nasty ut idag än igår, men enligt sjukvårdsrådgivningen så tyckte de inte att jag behövde uppsöka läkare då såret är mindre än en handflata.
Lite bilder på härligheten (EJ FÖR KÄNSLIGA):
Känns skönt.
(ja, jag talar naturligtvis om lingonveckan, auntie flo eller rätt och slätt mens.)
Har gått och oroat mig för vart den tagit vägen i flera månader och i början var jag precis livrädd för att jag skulle vara på smällen, men 5 graviditetstest visade NEJ.
Jaha, tänkte jag, den kommer väl kanske snart då.
Men icke.
Har gått och våndats och funderat och oroat, tänkt att Ja, nu har jag fått en cancertumör på äggstockarna.
Eller ännu värre, hamnat i klimateriet vid den ringa åldern av 25,5 år!!
Nu är den dock tillbaka och allt är frid och fröjd - förutom att jag hade glömt bort hur jävlig mensvärk jag faktiskt har.
Ändock, hellre mensvärk och veta att allt (förmodligen) är OK med kroppen, än gå helt utan och vara orolig.
I övrigt:
Jag går nu in i brännskadans tredje dag.
Vaknade imorse av att mitt fina plåster som kusin Annica och faster Lilian fixade åt mig hade trillat av och blåsorna hade således vätskat ner hela övre delen av sängen. Inte så jävla fräscht.
Såret ser mer nasty ut idag än igår, men enligt sjukvårdsrådgivningen så tyckte de inte att jag behövde uppsöka läkare då såret är mindre än en handflata.
Lite bilder på härligheten (EJ FÖR KÄNSLIGA):
Kommentarer
Trackback
